Då har det gått ännu en dag då. En hel dag med ögonblick som man aldrig mer får igen. Ska man begrunda vad man kunde gjort annorlunda, eller är det bara ett sätt att provocera fram ångest? Är det bättre att bara köra på? Skaka av sig dagen och tänka på imorgon.. Det är lite skrämmande när man börjar med sånt där existentiellt tjafs. Det är lite jobbigt. Känns det inte som att själen dör litegrand varje gång man ångrar något man sagt eller gjort? När man förbannar sig själv. Då när man måste försvara sig inför sin största kritiker. Man kan ju aldrig vinna. Och det skär lite. En obehaglig känsla.
Nä nu blev det nog väl nattsvart. Men det blir ju alltid värre framåt natten, som dem säger. Det här tar vi igen imorgon, jag och mina multipla personligheter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oj, vad djupt bruttan. Jag tror mer på att bara köra på, se framåt och skaka av sig det. Det är lite mer bruttan-style över de. Kanske gå en runda på stan också när man ändå är i farten..=)
Skicka en kommentar