Mina ben är som stockar. Sprang sex km och toppade det med en halvtimme på climbern, och det var inte så populärt tydligen. Just som det började bli som jobbigast kom fina Martina och gjorde mig sällskap det sista. Stannade på ICA på hemvägen och shoppade lite nödvändigheter, och när jag kom hem och packade upp upptäckte jag att klant-madde glömt kvar gurkan. Så jävla typiskt. Till råga på allt börjar gårdagens styrkepass göra sig påmint. Tänker att en god natts sömn på min underbara tempur-kudde kommer göra mig fit for fight inför onsdagens morgonprome. Eller det är vad jag hoppas på iaf. Lyckades skjuta fram den från sju till åtta, vilket jag känner mig väldigt nöjd med. Herregud vad trött jag är.