Sola sola sola.

Min panna känns som läder. Den liksom stramar och svider en smula. Näsan är likadan, fast den är lite lätt röd också. Kinderna har klarat sig ganska bra. Än. Fräknarna har börjat komma fram. Mina armar har den där snygga randiga färgen, ni vet så som dem blir när man inte vänder på sig med jämna mellanrum. Axlarna har klarat sig förvånansvärt bra, och överlag är jag ganska nöjd med dagen. Man blir glad av sol. Och som redan framgått, även en gnutta rödbrun. Men som vi alltid säger här i Bruttanhood. Det gör inget om man blir röd först. Det blir brunt sen.