Vad är det förresten med djur och deras sjukt högfärdiga sätt att jogga?! Eller liksom strutta. Sådär galet atletiskt med en min som säger att de tycker att dem är så bra. Jag gillar det inte. Det känns arrogant på nåt vis. Trodde det bara var Alfons, men jag såg det med Chelsea förut också. Jag kunde inte hjälpa att tänka på när jag springer. Jag ser inte ut sådär.
Chelsea nekade förresten en godis på vår lilla promenad. För en pinne! Hon var också tvungen att se på mig alldeles dumförklarande. "vad fan tror du?" tänkte hon när jag erbjöd henne den lilla trasiga godisen. Hon måste ju ha nåt inneboende fel den där hunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar