Det är bara 10 dagar kvar tills jag flyttar. In. Ut flyttar jag om fyra. Logik.
Jag var ute och gick imorses. När jag nästan var hemma så mötte jag en kvinna som också var ute och gick. Jag kände igen henne för jag mötte alltid henne under min morgonpromenad-varje-dag-period. Hon är lite äldre, fast inte gammal. Utländsk tror jag. Då var hon ganska stor. Nu såg det ut som att det var träningsoverallen som var det. Det fina var att hon gick uppför, det var halt, säkert jättejobbigt. Men hon hade ett leende i ögonen som var helt underbart. Det var verkligen lycka personifierat. Det var en bra start på dagen. Jag hade ett brett leende på läpparna hela vägen hem. Tänkte bara säga det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vad härligt med lite vardagslycka! Det kan göra en hel dag att se någon utstråla glädje - och dela med sig av det! ...lite äldre - är det ungefär min ålder eller? :-)
haha, nä hon var faktiskt äldre ändå! Hur det nu kan vara möjligt... ;)
Skicka en kommentar