Jag vill bara sova. Det går bra så länge man inte tänker på hur trött man är. Det är värre när man kommer på vilken jävla höst man har haft och att det inte finns utrymme till särskilt mycket vila och avkoppling förrän i jul. Och då behövs det ju ändå läsas lite. Anna D frågade mig i skolan när jag sover egentligen, eftersom jag är vaken sent och går upp vid sju. Det är ju inte det att jag inte vill sova, men när man vet att man kommer ligga vaken ett bra tag innan man somnar så skjuter man gärna upp det. När jag tänker efter har jag inte sovit ordentligt, regelbundet, på säkert 1,5 år. Det är lite svårt att tänka på utan att få panik.