Ni vet hur jag skrev att vi fick cellofan av den där snälla mannen på coop, men att vi var så fascinerade av att den låg inne på lagret på fruktavdelningen. Well..

Jenny sa...
jag vet bara att securitas-vakten har hand om det på coop i gbg. och det stämmer, han har en gömma på lagret. där finns tejp och snöre med.

Tack Jenny! Hehe, lite roligt ändå, att cellofanet vaktas av securitas. Det kändes lite oväntat. Men det klart, jag har hört att just cellofan och tejp är väldigt stöldbegärligt. Speciellt nu i finanskrisen.

Alla klarade sig! Ingen behövde gå tidigare och vi mår bra alla tre. Det är ju otroligt. Jag och anna har precis avnjutit en sjukt god pastasås med bacon och grädde och det börjar bli lite tungt i ögonlocken. Vi har haft jättekul ikväll Anna, Ida och jag. Det är skönt med så goda vänner, man kan vara ifrån varann i ett halvår men ändå blir det aldrig konstigt när man ses igen.
Imorgon ska vi ligga i sofforna jag o anna. Käka pizza, chips och se på björn gustafsson. Kan det bli så mycket bättre på en bakfylle-dag..?

peppar peppar

Jag och Anna ska festa ihop idag. Det har inte hänt sen i augusti. Ida ska också festa med oss. Det hände senast i maj. Det ska bli jättekul, verkligen, men det är lite spänt och nervös. Det brukar alltid sluta med att en av oss får åka hem tidigt när vi tre festar. Någon som inte mår riktigt bra och som kanske behöver lite extra sömn. Och en toa. Jag bara hoppas innerligt att det inte blir jag.

Julafton

Då har dem börjat trilla in. Alla dessa jävla God-jul-hälsningar på sms som helt uppenbart är mass-utskick. Jag svarar inte. Läser med ett halvt öga, grymtar lite och lägger ifrån mig telefonen för att sedan glömma bort det. God jul.

Jag tänker aldrig mer baka julgodis. Jag är inte ens sugen på att äta nåt jävla julgodis. Och vi har inte ens smakat på de 9 sorter vi har gjort. Fan, vi har förstört choklad.

efter en vecka i kylen

"det är inte kolsyran vi vill åt, det är ju smaken"

det smartaste anna sagt på mycket länge..

Vi ska ju ändå flytta snart

det här med skärbräda känns ju jätteöverskattat

Nougatpinnar. Gaah. Så mycket som ska göras, så lite tid. Vad gör man? I bruttanhood tar man en ganska stark irish coffee och lite brie och chillar en stund. Ingen fara på taket. Vi har ju hela kvällen på oss.

En eloge till den väldigt härliga mannen på coop som bara skänkte tre meter cellofan till oss. Det är fortfarande en gåta varför cellofanet låg inne på fruktlagret dock..kanske jenny kan svara på..?

hehe..ett snabbt avbrott för lunch på prima blev visst elins esplanad i två timmar med shopping till julafton och juldagen.. Men nu är vi back on track igen. Det kommer bli så bra det här.

Belgisk tryffel smaksatt med Bailey's.

Vi är så bra.

Julbak i bruttanhood..

Vi var och handlade i två och en halv timme igår. Mycket angenämt. Och dyrt. Men det må så vara, vi kommer ju känna oss så tillfreds med oss själva när vi överlämnar allt godis till våra mammor och diverse julaftonsfirare. Det finns ingen sann altruism. Det här gör vi för vår egen skull.

Vi gör ingenting halvdant.

Pappa och jag har köpt en julegran. Det har nog aldrig gått så fort. Pappa hintade lite om att det kanske berodde på att mamma inte var med. Eller okej, inte direkt hintade, han mer sa det rakt ut. "Hehe, det har aldrig gått så fort att köpa gran. Men mamma är ju inte med..!" sa han. Sen köpte vi mat och så låtsassuckade han när jag påminde om att jag ska bo hemma i februari. "Du får bo hos marie och samuel" sa han. Hehe, han är rolig min pappa. Skojfrisk.
Iaf, vi skulle börja klä den här "finaste julgranen vi någonsin haft" (pappas ord) men så upptäckte vi att ljusen inte fungerade så då fick pappa åka iväg och köpa nya. Och det vet ju alla att man inte får börja klä granen om det inte finns ljus i den. Konstigt koncept det här med att klä granen den NITTONDE december för övrigt, jag vet. Men vi ska ju ha lilla julafton imorgon och vad gör man inte för sin storasyster som ska åka till Thailand och "fira" jul. Det finns inga julgranar i thailand. (en ren gissning, jag har egentligen inga grunder för ett sånt uttalande).

Jag har börjat vänja mig vid tanken på ett liv utan kimono. Iaf i en vecka till, sen får jag lön och kan köpa mig en kimono själv om ingen vänlig själ ger mig det i juleklapp. Kimono. K-i-m-o-n-o. Hehe, ett trevligt ord.

hehe..

jag vet inte men när folk säger att det är jag som är moraliskt fördärvad kanske dem borde tänka om..

men vad ii

Sitter och snokar igenom annas dator och hittade den här bilden. Jag vet inte vad som är roligast. Att jag tror att jag faktiskt kan lyckas rädda bilden genom att försöka pluta med läpparna eller att anna ser ut att njuta sjukt mycket av att bli uppslukad av mitt hår.

Jag vill verkligen sjukt gärna ha en kimono. Livet kan väl aldrig bli fulländat om man inte har en kimono? Smaka på ordet bara. Kimono. Bara själva grejen att man kan säga att man går runt i sin kimono gör ju att man måste ha en. Nu. Ge mig. Gaaaah!

Det är verkligen inte alls långt kvar till julafton. Eller juldagen för den delen. Fick sms häromdagen av fröken Eskilsson som bestämt sig för att inte vara kräksjuk den här julen också, och därför ville hänga med ut på juldagen. Mycket roligt. Det ser vi fram emot.

saker du inte vet om madeleine lindholm #2

Jag är sjukligt stenhård på att hålla traditioner.


Man går upp 07.15 och tittar på julkalendern. Så har det alltid varit. Punkt.

..förutom att jag skrivit kontrakt på en lägenhet en våning ovanför Saras idag. Och att vi bestämt oss för att tågluffa i sommar. Och att jag och anna ser sjukt mycket fram emot hjärtslaget i februari. Utöver det är det inte så mycket.

Jag är så upptagen, hinner inte ens blogga. Och det är inget intressant jag är upptagen med, bara skola och jobb. Mitt liv är ganska innehållslöst för tillfället. Ibland hinner jag se en film. Eller på spåret. Men utöver det finns det inte så mycket att kommentera.

Förresten! Höll ju på att glömma! Den underbare Håkan Hellström kommer till Arena Skövde den 6 mars. Självklart ska jag dit då. Mamma var så snäll och fixade biljetter. Mina vänner Anna och Johan ska följa med också. Jag får tydligen stå en bit bort, och blunda, men jag är ju bara glad att slippa gå själv.


Vill det sig riktigt väl kan drömmen om att få se the Killers bli verklig i februari, men det är ju bara förhoppningar än så länge...

Sagt av Anna P, min så kallade bästis

"Julen lockar verkligen fram det allra värsta hos dig bruttan!!"

Jag vill bara sova. Det går bra så länge man inte tänker på hur trött man är. Det är värre när man kommer på vilken jävla höst man har haft och att det inte finns utrymme till särskilt mycket vila och avkoppling förrän i jul. Och då behövs det ju ändå läsas lite. Anna D frågade mig i skolan när jag sover egentligen, eftersom jag är vaken sent och går upp vid sju. Det är ju inte det att jag inte vill sova, men när man vet att man kommer ligga vaken ett bra tag innan man somnar så skjuter man gärna upp det. När jag tänker efter har jag inte sovit ordentligt, regelbundet, på säkert 1,5 år. Det är lite svårt att tänka på utan att få panik.

På spåret. Där har vi ett bra program. Mycket trevligt. Den där Oldsberg verkar ju så mysig. Och Björn Hellberg är ju så underhållande.. Det är nästan så att man längtar lite till imorgon kl 20.00. Lite morotstavar, gurka, paprika och dip på det så har man ju en helkväll. Det finns inget som går upp mot en riktigt bra frågesport.

Ålder är bara en siffra.

Vad har hänt med tv-programmen egentligen? Om det bästa som går att erbjuda mellan kl 17-18 är dubbelavsnitt av Americas funniest home videos så överväger jag seriöst att kasta ut min tv från balkongen och aldrig mer köpa en ny. Jag hatar AFV.

20 dagar kvar

Tredje december var en ganska bra dag på många sätt. Jag åt lunch med pappa, fikade med Sara och hade beck-maraton med Johan. OCH. Fick en lägenhet! I samma hus som Sara, en trappa upp. Helt otroligt bra! Vi kom på massor med roliga saker vi kan ha för oss. Och dela frys. Och vi behöver inte ens ta på oss skor när vi ska till varandra.
Sen, sen fick jag reda på min tenta. Den var ju alldeles godkänd, helt underbart skönt. Nu behöver jag inte tänka mer på den utan kan koncentrera mig på att läsa jättedyr litteratur till den här kursen istället. Gud så bra.

Dock känns det ju lite konstigt. Om Anna ska bo borta i kurorten och jag i bataljonen så blir det ju helt plötsligt 10 min avstånd..det är 10 min mer än vad det är nu. Det är ju jättekonstigt.

Anna får bo i min klädkammare. Ihop med frysen.

22 dagar kvar.

Klant-madde missade första halvan av förmiddagspasset idag för att jag hade skrivit fel i min kalender. Typiskt. Jag som ändå vaknade kvart över sju för att se julkalendern hade ju knappt ens behövt stressa imorses. Johan hävdade bestämt att det inte funnits någonting i min kalender som har stämt sen jag fick den, men jag vill mena att det är en överdrift utan dess like. Det är ju bara salarna som inte brukar bli riktigt rätt. Typ. Som tur var så fick jag sms av Sara när jag satt och åt frukost eftersom hon undrade vart jag var nånstans. Det var bara att bege sig. En heldag senare är jag hemma igen och tänker att det inte är någon skada skedd.

Jag kan fortfarande inte släppa att jag har sett tomten idag. Självaste tomten.

mer jul

Deluxe-pepparkakshuset som jag och min roomie så martha stewart-aktigt slängde ihop på en höft igår kväll. Lägg märke till dörrknoppen och granen. Det är detaljerna som avgör.

Plastisen, utan stjärna men med en nog så fin rosett på toppen.

Okej, rosetten ser för jävlig ut, men stjärnan var för tung för plastisgrenen på toppen. Och fine, vi gjorde inte inte huset från scratch, men vi är jävla mästare på att smälta socker.

Jag har sett tomten!! Han satt i en bil på parkeringen vid elgiganten. Anna skrattade när jag sa det.

..det låter ju faktiskt lite konstigt nu när jag tänker på det.. varför skulle tomten handla på elgiganten när han kan fixa allt i tomteverkstan. Jättekonstigt..

Det är mörkt ute. Klockan är halvfyra och det är mörkt. Inget klag, o nej, en reflektion bara. Jag ska köpa en julegran om en halvtimme. En plastis. Det är första gången nånsin. Jag har alltid sett det som helgerån att ha en plastis. Det känns inte bara fult utan även oinspirerat och tråkigt. Dock försökte vi ju med en äkta barrig julegran här i vardagsrummet förra året. Det slutade med att katten välte den två gånger och att vi hittade barr i lägenheten fram till mars. Jag ser detta som en fullgod ursäkt för att stoppa in en plastis i hörnet istället. Dett gör ju också att man kan ställa fram den idag, på självaste första december, utan att den kommer vara tokdöd på julafton. Och har man gran framme så finns det ju ingen anledning att inte tomte-pynta också. Kanon. Då beger jag mig då. Har ni tur kommer det senare ett deluxe-kort på den enda accepterade plastisen i världen. Om ni har tur alltså.

Hehe, pratade förresten med Anna i telefon igår på jobbet. Hon undrade varför det låg potatisbollar i lådan med saxar och klämmor.. Ett bevis på min trötthet och totala hjärndödhet efter jobbet i lördags kanske?

1 december

Ingen mer helg. Det är måndag, nu måste man vara seriös igen. Sköta skolan och träningen och maten och livet. Ojoj. Klockan 09.25 ska jag börja läsa Kazemi. Inte en sekund senare. Och sen vid tjugo över tio ska jag ta en paus, och då ska jag se på JULKALENDERN!! Wohoo! Det är bara 24 dagar kvar till jul! Är det inte otroligt!? November is long gone och kommer inte igen på ett helt jävla år! Hehe, blev lite exalterad där.. Nåväl, en minut kvar, better get ready.